Det fina består

Först var det som om sommaren aldrig ville ta slut. Men så till sist fick den ge sig. Antalet ljusa timmar på dygnet minskar och då kommer höstfärgerna och hösten hade till slut gjort entré. Men värmen har bestått och det känns som om vackert väder inte vill överge oss. När de kyliga vindarna börjar vina hoppas jag att alla vackra,  ljusa och soliga dagar finns lagrade i oss och värmer inifrån.

Visst kan hösten vara fin

Ja, jag erkänner. Det finns fina dagar på hösten då jag kan vara ute och njuta i trädgården. För det mesta tycker jag hösten är tråkig, särskilt när det blir lite kyligt och regnigt. Men vissa dagar när solens strålar flödar och höstfärgernas fyrverkeri är kvar, då kan även jag uppfatta det fina med hösten. Fast det blev inget trädgårdsarbete idag, bara en liten stund ute för att njuta.

Mycket vackra röd-gröna färgställningar

Det ser ut som när håret står som en kvast i vinden, det blåser rätt kraftigt idag.

Kaprifolen som slingar på lekstugan är fortfarande grön och fin, bara lite gult i kanten

Humlorna har fortfarande en del blommor att hämta nektar i.

Höstens ljus är här

Det har varit en ljuvlig helg. Varmt och skönt, då är det lätt att tillbringa många timmar i trädgården. Och ljuset. Jag tycker det är något speciellt med ljuset de här tidiga höstdagarna. Finstämt på något vis. Och färgerna. Även om det är en del gula och cerisa så har de en lite dov ton i sig. Ihop med ljuset ger det ett lugn.

Härligt orange solhattar.

Kärleksörten har haft många besök av fjärilar i helgen.

Morgonljuset silar in i trädgården.

Äntligen blommar min höstanemon

Louise Odier fortsättar bjuda på blommor bakom stenkyndeln.

Rosenflockeln har också haft många fjärilsbesök.

Rudbeckia så gul och stolt

Och så var det det här med att komma ihåg namnet, men blommar fint gör den, rosen.

Efter regn kommer sol

Ja, efter regn kommer sol. Så är det alltid. Bara man väntar tillräckligt länge så kommer solen tillbaka.

Idag när jag gick bredvid dammen som sett ut som en lerpöl sen katastrofregnet kom så insåg jag att slammet börjar nog sjunka lite nu. Och alldeles bredvid dammen hittade jag ett annat solsken - första gången jag såg blommor på dvärgbenveden.

Ett annat solsken är de 10 höstglimmen som kom med posten och nu är nergrävda.

Och egentligen är de nerklippta buskarna också ett solsken. Vi var tvungna att klippa ner de för att komma åt och bygga om altanen. Men nu kan jag också gå hela vintern och fundera på hur jag vill göra om den här platsen - det är kul att ha framför sig i vinter.

En mycket grå dag

I natt regnade det mycket, sen ökade regnstyrkan och sedan tog det i lite till. Och åskade. Det åskade fram och tillbaka i flera timmar. Oväder som om man hade hamnat i en skräckfilm.

61 mm hade någon mätt upp när morgonen kom. 120 om man räknade några dagar tillbaka. Det är helt otroliga mängder regn. Inte konstigt att dagen känns grå.

Trädgården hade klarat sig skapligt. Kändes bara grå och plaskig. Men dammen. När jag såg dammen blev hela världen lite mer grå.

Allt regn hade fått jorden att börja forsa. Och vart forsar det. Till den lägsta punkten. Som också är den finaste platsen att lägga en damm. Så ner i dammen bara. Så hela dammen ser ut som en lerpöl. Med ens kändes dagen en nyans gråare.

Luckor i regnmolen

Vilken tur att det finns luckor i molntäcket så att det blir lite uppehåll i regnandet. Enligt prognosen skulle det regna hela dagen och jag som tänkt använda min semesterdag till att hålla på i trädgården.

Luckorna i molnen gjorde att jag har fått långa stunder av uppehåll då jag kunna vara ute och greja utan att behöva bli dyblöt.

Det blev en mycket bra trädgårdsdag eftersom det hela tiden kom skurar och blötte ner sådant som jag hade flyttat lite.

Har tänkt att kryptimjan ska få sprida ut sig och fylla upp runt lilja och lönn. Jag hjälper den lite genom att gräva upp små bitar plantera dem.

Bakom molnen lyser solen och den värmde gott de stunder den orkade kika igenom.

Tillbaka igen

Den här sommaren har jag gjort en massa småresor. Det har inneburit att jag inte haft någon längre sammanhängande ledighet som jag tillbringat i min trädgård. Men nu är jag tillbaka efter senaste trippen och ska njuta här hemma tills det är dags att börja arbeta nästa vecka igen.

Förra gången jag gick runt med kameran i trädgården efter att ha varit iväg, var det näckrosorna som fångade min blick. Och det gör de även den här gången. Så fantastisk blomning näckrosen har haft den här sommaren.



















Det finns mycket annat att glädja sig åt också. Som rosen John Davis. I våras och på försommaren såg den bedrövlig ut. Svartfläckssjuka och löss. När man såg den funderade man på om den skulle överleva överhuvudtaget. Men Binab och idoget klämmande av löss har haft effekt. Nu har den belönat mig med lång och ljuvlig blomning.

Känner ni doften...

Och en liten välkommen fjäril