Väderskillnad

Det här foto tog jag i november förra året. Faktiskt redan den 7 november när isen började lägga sig i dammen. Oerhört fascinerande att studera isytan. I år, tjugo dagar senare i november, är det så regnigt och blåsigt att jag inte ens vill gå ut med kameran. Men det finns naturligtvis en fördel med det också. 








Man kan sitta kvar inne i stugvärmen och leta fram fina foto från dagar med bättre väder. 
Som den här vackra julrosen - och inte är det jättelångt kvar tills vi ses igen...

Saknar deras kvicka rörelser

Under sommaren har ett stor glädjeämne varit att gå ner till dammen och titta på den lilla flocken med Guldid. Kvickt tar de sig runt i dammen och när de märker att någon kommit dit cirklar de i ytan, som om de väntar på mat. 


Nu ser man de bara ibland, de dagar som de har varit lite varmare i höst. De kan de sakta ta sig runt en bit ner i vattnet. Annars verkar de ha intagit vinterläge nere i djuphålan.


Ser fram emot våren och hoppas att få möta allihop igen när vattnets temperatur börjar stiga. 


På sidan Damm kommer jag samla mina foto från arbetet med att skapa dammen.

Små glädjespridare

I vanliga fall brukar jag ha bommat igen det mesta i trädgården när november kommer. Det brukar vara grått och brunt, kallt och blött, inte alls särskilt lockande att ge sig ut. Men i år. I år är ju hösten helt fantastisk. 

När jag krattade gången som går genom det som håller på och växer upp till min lund fick jag syn på den lilla söta gula nunneörten. Som en liten glad sol bland alla fallna löv

Den här helgen är det lite kallare så det kommer inte bli lika många timmar ute i trädgården. Men då finns ju den fina vita cyklamen som står på trappan vid ingången. Varje gång man går förbi kan man få en dos växtglädje.