Idag var en bra dag för trädgårdsmästaren att anlända till paradiset. Morgonsolen silade in genom lövverket och allting var stilla och tyst.
Och trädgårdsmästaren kom, tror jag, jag såg cykel stå lutad mot det gamla knotiga äppelträdet.
Kikade längs stigen genom lunden, mot arbetsplatsen, men där var det tomt.
Vid det lilla fikabordet var det ingen som satt sig för en stunds avkoppling, men det fanns små spår efter avnoppade vissna blommor.
Inne i bersån stod bänken tom, ingen som tog sig en liten förmiddagslur under syrenens gröna blad.
Men här, naturligtvis var det här en trädgårdsmästare fanns, vid den skira styvklematisen i morgonsljusets sken.