Snödroppar - ett av årets favoritobjekt

Snödroppar är en av de blommor som jag fotograferar allra mest - kanske för att längtan efter vinterns slut är så stor när de blommar.
Just den här bilden tog jag för två veckor sedan. Jag är glad att de inte blommar över så fort. Eftersom jag knappt varit hemma i dagsljus de senaste veckorna har jag inte njutit färdigt av de små tappra blommorna. De står fortfarande så vackra, så jag kommer hinna fånga de med kameran igen.

Vid det här fototillfället, för två veckor sedan, hade jag sällskap på min trädgårdsvandring. Lilla Vilja följde med farmor runt i trädgården på upptäcksresan efter vårtecken. Det är förunderligt att få möjligheten att än en gång få se världen genom små barnaögon.

Alla högar med ris och grenar som samlats där "trädgårdsmästaren" farit fram och klippt, får bli morgondagens projekt att bära undan. De har meteorologerna lovat varma ljumma vårvindar även om morgonen kanske blir lite kylig.

Vilken dag...

Vilken dag det varit idag. För första gången i år hängde jag upp skylten på dörren och stannade på utsidan i flera timmar.  


Det blev en stund på terrasstrappan i solskenet. Ett lugnt hörn och näsan mot solen. Inte en endaste liten vindpust som försökte kyla min vårglada själ utan solen fick värma ögonlocken helt ifred.


Energin till trädgårdsarbete kommer från solen, det märktes idag. Efter en stund gick det inte att låta bli att hämta grensax och såg och ge sig ut på en runda bland träd och buskar som behöver ansas lite. Nu ligger det högar med grenar och kvistar lite här och var. Ska låta de ligga kvar några dagar som påminnelse om att det har varit en underbar trädgårdsdag.

Nere vid dammen fanns det spår av något litet djur som halkat omkring på isen.

Än så är det vinter...

...och det rejält. Här har man gått i det mulna och disiga, lite gråa men inte så kalla vintervädret och det har varit rätt så behagligt. Inga långkalsonger, lagom tjock halsduk och framför allt - inga broddar på skorna när man är ute och springer.


Och så slår vintern till ordentligt och det blir kallt. Michelingubben kommer fram igen och det är trögt och motigt att gå ut. Men kameran pockar på och vill ut för en runda i trädgården.


Nere vid dammen är allt stilla. Än är det långt kvar innan vattnet kommer att porla över stenarna ner i bäcken och isen ligger över hela ytan. Ja, förutom över lilla andningshålet för dess små invånare. Det finns en sak som är bra med en sådan här vinterdag, det är vackert. Otroligt vackert när solstrålarna faller ner på en gnistrande värld.

Så blev det en vacker avslutning på året, trots de senaste dagarnas regn och storm. Idag har det legat lite fin rimfrost över hela trädgården. När jag gick ner till dammen i skymningen så blänkte julljuset så vackert i dammens is. 


Ett gott nytt år till er alla trädgårdsälskare.

Visst är det fint med julgran. Jag kan inte välja bara ett sätt att klä granen så jag har två granar istället. Den ena, den som jag har jämte kakelugnen, är klädd med silverglitter och vitt. Bland annat en massa vita änglar. Den andra granen som står i vårt stora rum är i år bara klädd med guld. 

Innesittarväder

Regnet smattrar mot fönsterblecket och
jag ställer in promenaden med kameran
i trädgården.


Det blir istället en tillbakablick bland 
gamla foto. Tänk att snön känns mycket 
lättare att hantera så här ett år efteråt.


Hittade även ett fint foto på en snötäckt
damm. Det publicerade jag på sidan där
jag berättar om min trädgårdsdröm, 
sidan om dammen.

Decembermorgon

Vintern är inte min favoritårstid, tycker tiden med snö och kyla är lite kämpig att ta sig igenom. Men en sådan här decembermorgon tycker till och med jag att vintern är vacker.


Vart man än vänder blicken glittrar solens strålar i frostkristaller och kameran blir full av försök att fånga känslan.