Stilla promenad genom frostnupen trädgård

I morse gnistrade trädgården när jag gick ut efter morgontidningen. Solstrålarna silade så fint genom löven som fortfarande hänger kvar och i stråken på gräsmattan gnistrade det som om någon strött pärlor.

Ginnalalönnens blad är så vackra i sin höstskrud men trots den utsikten lockade det inte att slå sig ner på bänken för en stunds filosoferande.

Den här morgonen var det lätt att låta bli att tänka på det tråkiga med hösten även om det kändes lite vemodigt när jag såg den lilla anemonen hänga med huvudet.

Jag fick sällskap på vandringen av våra två katter.

Nere vid dammen var penningbladens blad fint vita i kanten.